När är man vad?

När vet man egentligen att man har något mer i fickan är bara vänskapen som man först skapade? När bli man egentligen tillsammans på "riktigt"? Är det så lätt att veta det egentligen? det svåraste enligt mig är stadiet från på G till tillsammans.

Man har redan hunnit dejta många olika killar under sin korta tid här i livet och för det mesta har det inte känts rätt. Det är ju bara vissa man fastnar för och för det mesta blir det oftast såhär; Man dejtar killen ett tag, håller varandra i hand offentligt, ligger och gosar i sängen och när avståndet är stort kan man ändå inte slita sig från telefonen med han på linjen. Det är precis så ett riktigt par kan bete sig, men är vi det ännu? Är det den sammanlagda tiden man haft tillsammans som räknas?


Att fyllehångla och hångla offentligt är på helt olika stadier, fast det där fyllehånglet upprepat sig på ett antal fester. Visst, det kan betyda något och då kanske man ska ta den där extra tiden att fundera på att det kanske kan bli något. Men känns det inte rätt så kanske man ska visa det på något sätt, antingen genom att berätta hur du känner eller bara vara allmänt kort kanske? Det är upp till dig, men tänk på att det inte bara är du som har känslor...

I dagens samhälle är det egentligen ganska enkelt, det handlar bara att ta tag i det. Den blyga flickan som för det mesta inte vågar ta tag i saker öga mot öga har ju sin mobil men också datorer är till stor hjälp, så som facebook och mail. Annars är det alltid bäst att träffa personen, den största rädslan är väl då att responsen tillbaka inte alls är densamma som man hoppats på och att man kanske reagerar på ett konstigt sätt.

Jag har lärt mig en sak här i livet som då också har blivit mitt motto;      Man har ingenting att förlora! Det stämmer jävligt bra enligt mig i nästan alla lägen, kanske inte utmana sitt öde eller så, men varför ska man gå omkring och vara orolig, rädd för att bli sårad och så vidare. Det är bättre att ta smällen på en gång för att sedan försöka gå vidare som till exempel i detta läge är det alltid bättre att ta tag i det. För det mesta känner man av vibbarna och vet vad den andre har för tankar om dig!

Men kom ihåg detta; Vågar man inget så vinner man heller ingenting här i livet. Det bästa är faktiskt att ha the talk hur obekvämt det än kan vara. Puss och kram /E


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0